Jag är TRÖTT!

Nätterna har gått från att vara dåliga till att vara helt fruktansvärda!

Molle vaknar 3-5 gånger innan jag själv hunnit gå och lägga mig (alltså från 19-23). Och sedan vaknar han 3-4 gånger till fram till kl. 02-03 då han inte kan somna om ordentligt på en dryg timme. Och sedan vaknar han ca 5 ggr till innan kl. 06:00 då han kliver upp för dagen. Och så har det varit nu hela veckan.

Nu har alla aktiviteter börat och veckan har bjudit på två besök på Klapp och Klang (Molle ääälskar det. Kanske inte så mycket sången som leksakerna och kompisarna.) Idag har vi dessutom varit en sväng till biblioteket för Sång och musik-stund i Sagorummet. Inte riktigt min grej då jag saknade "lek-möjligheten". Men vi kanske försöker oss på det igen någon gång framöver.

Hur som helst sprang vi på en dam i övre medelåldern på biblioteket och Molle gjorde sitt bästa för att charma henne.  "Vilken söt son du har. Och vilka lockar. Han ser nästan ut som ett lammskinn" Eh... Tack?

Nästa vecka väntar ett BVC-besök, en biblioteksinformation om läsning för små barn, lite Klapp och Klang och så förstås babysimmet!

Nu har han tagit sina första staplande steg. 2 stycken till mammas famn. Upp igen och ett och ett halvt till soffan.  8 ½ månad gammal.

Japp! Molle sa "mamma" imorse. Klart och tydligt. Inget mamamama eller namamnam utan MAMMA! Betydde förmodligen inte just mamma men det är ju en helt annan sak. :) Nu kan Rasmus få ha sina Bapapa bäst han vill. :)

Molle har upprepat bedriften några gånger till under förmiddagen men mest säger han Mamamama eller Mababa. Sötunge! <3

Molle började dagen med att utföra ett svanhopp rätt ner i klinkergolvet från barnstolen. Den höga, vita från IKEA. Kan tipsa om att verkligen använda "säkerhetsbältet" som följer med, även om jag betvivlar att det hade hjälpt i just det här fallet. (Haha! FALLET!)

Molle verkar dock ha tagit emot sig med händerna för huvudet är helt utan bulor eller blåmärken. Jag tvingade dock Rasmus att ringa sjukvårdsupplysningen iaf. Andra gången den här veckan. Vilda babyn!

Jag är sjuk och Molle är sjuk. En dålig början på veckan. Dessutom ska Molle till hudmottagningen med sina fläckar exakt samma tid som Trixie ska röntga nacken hos veterinären. What are the odds liksom. Får ringa och boka om veterinären imorgon.

Snart börjar alla aktiviteter igen. Klapp och Klang, Öppna förskolor och förstås babysimmet. Dessutom hoppas jag att vi fortsätter träffas i den lilla mammagruppen som jag trivs så bra i.

Kanske ska försöka sikta in mig på en gång i månaden bara?

Molle är snart 9 månader. Kan inte begripa hur tiden har gått så fort. Jag börjar bli ordentligt sugen på en ny graviditet och ett litet syskon men det får nog vänta ett tag till.

Sommaren har passerat och hösten är här. Det har varit jobbigt varmt för vår lillkille så det är skönt nu när det blir lite svalare.

Vi slutade amma för en månad sedan och det gick utan några större protester. Han äter glatt det allra mesta som serveras honom, men helst av allt vill han äta själv. Han ställer sig upp mot ALLT och släpper taget. Han kan stå ganska bra utan stöd och har till och med tagit ett steg helt själv. En gång till mig och en gång till Rasmus. I takt med att han rör sig mer och försöker mer så slår han sig också mer. I förrgår slog han munnen i bordskanten, igår slog han näsan i den tomma läskbacken (med enorma mängder näsblod som följd) och idag har han slagit upp ett litet sår vid ögat på vedkorgen. Stackarn!

Den första juni var Molle på sitt första bröllop. På fastlandet. Så det blev en premiärtur med båten också. I vanlig ordning hade hans ömma moder (that´s me) nojjat och ojjat över resan men det gick hur bra som helst. Han sov mestadelen av bilresan och hotellrummet tyckte han var toppenroligt. Dessutom fick han ju träffa Faster Ronja och hans Farmor och Farfar bodde bara några dörrar bort.

Själva bröllopet gick av stapeln den första juni och Molle skötte sig under omständigheterna väldigt väl. När det blev dax för själva bröllopsmiddagen var han dock ganska trött och krävde sig beskärda del av uppmärksamhet. Jag var med andra ord inte någon vidare bordsdam åt den stackarn som satt bredvid mig. Molle höll ut till 21-tiden, trots att han var trött redan vid 17. Sedan slocknade han 15 minuter innan han var igång igen i en dryg halvtimme. När vi till slut kom hem till hotellrummet igen strax efter 23 (tror jag) skrek han hysteriskt i över en halvtimme.

I övrigt gjorde han som vanligt succé och charmade alla runt omkring sig. Gullegossen!

Jag är värdelös på att uppdatera den här bloggen. Och jag önskar att det var för att jag gör så mycket andra kreativa saker. Eller att det var för att jag ägnar kvällarna åt att städa och tvätta och plocka undan. Men det beror helt och hållet på ren lathet. Jag har valt ett för långt bloggnamn och ett för långt lösenord så jag ids väldigt sällan logga in. Pinsamt men alldeles sant! Nu ska jag dela upp de större händelserna som skett i enskilda inlägg.