Så, i tisdags blev Molle tre månader. Helt otroligt så fort tiden går.

I måndags var det dax för de första vaccinationssprutorna. En mycket nojjig och nervös mamma och en stencool och superlugn pappa begav sig med en lyckligt ovetande bebis till BVC. Pappa Rasmus fick hålla medan vår distriktssköterska gav en stortjutandes Molle sprutor i båda benen. Därefter följde tre kvällar av otröstligt gallskrik i timmar tills stackarn slocknade av utmattning. Hans föräldrar var ganska utmattade de också, men kanske kände de sig framförallt en smula hjälplösa. Igårkväll var det dock bättre.

På sin tremånadersdag så vände sig Molle från mage till rygg för första gången! Och som så ofta när Molle gör något utbrast jag stolt att min son är ett geni! :)

Idag var sista föräldragruppsträffen och Molle briljerade genom att vara vaken hela träffen för första gången. Alla slogs återigen av hur lik han är sin far (som också är en riktig snygging). Han väger nu vid tre månader lika mycket som gruppens dubbelt så gamla tjejer. 7270 gram väger han nu. En proportionelig vikt till sina 64,5 cm. Helt otroligt att han vuxit 14,5 centimeter under dessa tre månader!!

 

sofie

23 mars 2010 10:17

Oh, så nervös jag blev nu för dessa sprutor. Stackars barn. Det är en stor och fin kille den där Molle =)

http://www.hemmahossofie.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag bangar vi babysimmet. Molles näsa rinner och rinner och han hostar en massa. Lillstackarn! Men han är iaf feberfri nu.   Imorgonbitti beger vi oss iväg mot Norrland. Bara jag och Molle. Det betyder att jag ska åka båt med honom, åka tåg med ...

Idag skulle vi förfira vår 7-årsdag, men fick ställa in både bowling och restaurangbesök då Molle hade feber (nästan 40 grader). Han fick alvedon och somnade som en gris och sov med Rasmus i en timme innan han somnade om i min famn och sov i 1 ½ timm...

Idag är en sorgens dag här hemma. Vi har låtit vår hund somna in. Så det blir inget bloggeri idag (heller) utan jag slänger in några bilder för att muntra upp mig själv.          ...

Molle stoppar allt, allt, allt i munnen nu. Man kan inte lämna honom obevakad en millisekund. Och får han tag i något riktigt mumsigt (som tex. bark från veden eller en pappersbit) så smiter han iväg och gömmer sig för att vara säker på att inte bli ...

Onsdag: Hemmadag. Vi var ute med hunden, var i stan och handlade något någonstans som jag inte ens kan minnas. Jo, just ja. Vårt skydd till kaminen. En historia för sig. Det blåste som 17 iaf, och jag fick knappt upp bildörren när vi skulle köpa en p...